Miljˆkultur: vad vet forskarna om kulturens och tj nsternas miljˆpâverkan SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Jessica Algehed och Kajsa Winnes!"#$#%&'%()#*"%+,-%./012%3%/%)4)%(#.5&*"#'%.&6%/'67()*/%,89%7'/5&*(/)&)%,89%92:(",0,*;% <#*#%&'%8&')*#0%,89%'#)7*0/:%#")2*%/',.%6*/5.&6&0(*&0#)&*#6%+,-%3%=>6&%(,.%7)?2*#*&%,89% "7'("#$(=4*#*&% <#*#%?*#.)*46#'6&%/',.%,.*>6&)%/%+@A%,89%("#$#%(#.#*=&)&%.&6%#'6*#%0&6#'6&%&7*,$&/("#% #")2*&*% +>':#%/'%?*>:&()400'/':#*%(,.%4*%*&0&5#')#%?2*%(5&'(")%'4*/':(0/5%,89%&*=176#%"5#0/?/8&*#6&% 7)54*6&*/':(BC%.4)B%,89%8&*)/?/&*/':()14'()&*% Energiteknik SP Rapport Error! Unknown document property name.:xx
Miljˆkultur: vad vet forskarna om kulturens och tj nsternas miljˆpâverkan Jessica Algehed och Kajsa Winnes SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Energiteknik SP Rapport Error! Unknown document property name.:xx
Miljökultur: vad vet forskarna om kulturens och tjänsternas miljöpåverkan Jessica Algehed och Kajsa Winnes Omslagsbild: Göteborg Filmfestival/Alexander Kandiloros
4 Sammanfattning! Denna rapport är en översikt av vad vi har funnit hittills i den vetenskapliga litteraturen om kulturens och tjänsternas miljöpåverkan. Vår bild är att frågan om kulturens och tjänsters miljöpåverkan är relativt outforskad. Det framgår av de studier vi har tagit del av att kulturens och tjänstesektorns miljöpåverkan inte är försumbar, men att det är svårt att jämföra olika tjänster och kulturformer med varandra. Vi gör därför bedömningen att det med befintligt material som grund inte är möjligt att hävda att kultur och tjänstekonsumtion per automatik är bättre ur miljösynpunkt. Istället kan man med litteraturens som stöd formulera ett antal kvalitativa kriterier för att definiera vad man menar med hållbara eller miljösmarta tjänster, men man måste ändå avgöra varje fall för sig. Vidare kan man skönja att transporter är en av de faktorer som har störst inverkan på kulturen och tjänsters miljöpåverkan, i alla fall vad gäller växthuseffekten. Hindren för en ökad kultur och tjänstekonsumtion är däremot relativt väl utforskade i den vetenskapliga litteraturen. Det är till exempel tydligt från konsumtionsvetenskapen att våra konsumtionsmönster är djupt rotade, svåra att förändra och inte bara utryck för basala behov utan snarare en integrerad del av vårt identitetskapande. Vanor och attityder styr oss. I förändringsarbeten och informationskampanjer för att öka miljömedvetenheten hos konsumenter läggs mycket fokus på förändrade attityder men det är troligtvis mer effektivt att försöka förändra våra vanor. Vi försöker också belysa vilka andra effekter en ökad konsumtion av kultur och tjänster kan leda till. Till exempel om en ökad kultur och tjänstekonsumtion kan göra att vi mår bättre, vilket finns beskrivet och studerat inom det så kallade lyckoforskningsområdet. En annan effekt av ökad kultur och tjänstekonsumtion är förändringar i ekonomisk tillväxt. En farhåga har varit att en ökad tjänstesektor påverkar tillväxten negativt. De studier vi tagit del av visar att det är helt avhängigt vilka tjänster det handlar om men också att konstant tillväxt inte är rimlig inom ekologiskt hållbara gränser. Projektledare: Jessica Algehed och Kajsa Winnes Medförfattare, livscykelanalys: Birgit Brunklaus och Bo von Bahr Medförfattare, konsumtionsforskning: Niklas Hansson Medförfattare, lyckoforskning: Tomas Ekberg Nyckelord: tjänster, miljöpåverkan, kultur, kulturtjänster, LCA, livscykelanalys, tjänstekonsumtion, kulturkonsumtion, hållbar konsumtion SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP Technical Research Institute of Sweden SP Rapport 2010:xx ISBN xxxx-xxxxx ISSN 0284-5172 Borås 2010
5 Innehållsförteckning 1% Inledning 6% 2% Övergripande frågeställningar 8% 3% All kultur- och tjänstekonsumtion påverkar miljön 10% 3.1% Så här kan kultur- och tjänstekonsumtion bidra till minskad miljöpåverkan 10% 4% Hur ser miljöpåverkan från kultur och tjänster ut? 12% 4.1% Globalt och lokalt olika typer av miljöpåverkan 12% 4.2% Metoder för att mäta miljöpåverkan 13% 4.2.1% Livscykelanalys 13% 4.2.2% Input-outputanalys 15% 4.2.3% Ekologiskt fotavtryck 15% 4.3% Kultur och tjänsters andel av totala miljöpåverkan inte försumbar 15% 4.4% Vad är stort och vad är smått? 16% 4.4.1% Transporter har stor inverkan 17% 4.5% Hållbar utveckling som grund för att mäta tjänsters nytta 1% 5% Vad är relevant att jämföra 20% 5.1% Jämförande studier 1% 5.2% Omgivning, vanor och attityder påverkar hur tjänster kan jämföras 22% 5.2.1% Konsumtionsbeteenden och drivkrafter 24% 5.2.2% Vanor som genväg till förändring 25% 5.2.3% Visst kan vi förändra vårt beteende 26% 5.2.4% Rebound-effekten 27% 6% Vilka andra effekter än ändrad miljöpåverkan ger ökad tjänstekonsumtion upphov till? 29% 6.1% Blir vi lyckligare? 29% 6.2% Vad händer med ekonomin? 29% 6.2.1% Personliga tjänster bästa miljöalternativet - intervju med Eva Alfredsson 35% 7% Slutsatser 38% 8% Fortsatt forskning 40% 9% Referenser 41%
6 1 Inledning Västra Götalandsregionens kulturnämnd genomförde under våren 2009 förstudien Miljökultur som utredde hur Kulturnämnden kan arbeta med miljöfrågor. Förstudien visar på fem aspekter som ett strukturerat arbete med miljöfrågor inom kultursektorn bör förhålla sig till. En av aspekterna, den tredje, bygger på antagandet att tjänstekonsumtion och därmed kulturkonsumtion är bättre ur miljösynpunkt än annan konsumtion. Detta är ett påstående som behöver verifieras och kulturnämnden har därför beställt denna utredning om vad forskningen vet om kulturens miljöpåverkan och huruvida kulturkonsumtion är miljöeffektivare än annan konsumtion. Under arbetes gång ökade intresset för möjligheten att även studera miljöpåverkan från andra typer av tjänster. Utredningen har därför, med hjälp av Västra Götlandsregionens miljönämnd, breddats till att omfatta även annan tjänstekonsumtion. Många beskrivande exempel bygger dock på kultursektorns utbud. Utredningen är tänkt att fungera som ett underlag för politiker och tjänstemän i arbetet med hållbar konsumtion. Vidare kan utredningen fungera som ett underlag för t ex konsumentrådgivare och andra konsumentintressenter. Även företag och institutioner inom kultur- och tjänstesektorerna är målgrupper. Utredningen skall: Sammanställa vilka frågeställningar som är viktiga att belysa, Sammanställa vad forskningen i Sverige och internationellt vet om tjänstekonsumtion och dess koppling till miljöfrågor samt vilka metoder som används för att besvara frågeställningarna, Genomföra mindre miniutredningar via examensarbeten som sätter frågeställningarna i ett västsvenskt perspektiv och peka på vad vi inte vet, som underlag för fortsatt forskning och gemensamma forskningsansökningar inom området. Utredningen har genomförts av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut med hjälp av forskare på Chalmers och Göteborgs universitet. Vi gör inte anspråk på att ge en heltäckande bild av allt som forskningen vet inom området, utan snarare med hjälp av befintliga forskningsresultat identifiera och belysa ett antal relevanta frågeställningar "#!$%&'()*&+*,-!./0!1-2/)+/,!! -%?2*()76/&'%D/012"70)7*%/6&')/?/&*#6&(%?&.%#($&")&*%(,.%&))%()*7")7*&*#)%./012#*=&)&%/%"70)7*(&"),*'% =2*%5/0#%$>;% E; F70)7*&'(%&:&'%./012$>5&*"#'%(,.%9#'60#*%,.%#))%./'("#%6&%6/*&")#%./012&??&")&*'#%#5%"70)7*&'(% 5&*"(#.9&)&*C%)/00%&G&.$&0%7)(04$$%)/00%?2016%#5%*&(,*%)/00%&5&'&.#':% H; F70)7*&'(%.210/:9&)&*%#))%?2*#%5/6#*&%"7'("#$&*%(,.%4*%5/")/:#%?2*%&'%9>00=#*%0/5(()/0C%)/00%&G&.$&0% /',.%(0216&'% I; F70)7*&'(%.210/:9&)&*%#))%&*=176#%&))%.&*%9>00=#*)%",'(7.)/,'(#0)&*'#)/5%4'%.#)&*/&00%",'(7.)/,'% J; F70)7*&'(%#'(5#*%#))%?2*(2"#%02(#%.>0",'?0/")&*%.&00#'%./012B%,89%"70)7*?*>:,*C%)/00%&G&.$&0% &'&*:/&??&")/5/(&*/':%#5%"70)7*9/(),*/("#%=K::'#6&*%,89%2"#6&%*&(,*%(,.%7$$",..&*%)/00%?2016%#5% 2"#6%"70)7*)7*/(.% L; F70)7*&'(%.210/:9&)&*%#))%?2*#%6&=#))%,89%?7':&*#%(,.%#*&'#%?2*%./0126/("7((/,'&*%,89%*&?0&")/,'%
7 kopplade till kultur och tjänstekonsumtionens miljöpåverkan. Denna rapport belyser alltså både kulturkonsumtion och tjänstekonsumtion. Med kultur avser vi alla typer av kulturyttringar, till exempel scenkonst, film, litteratur, slöjd och museer. Kulturkonsumtionen kan dels vara materiell, till exempel att man köper en tavla eller ett slöjdat föremål, eller mer i form av en upplevelse eller tjänst, till exempel att man besöker ett museum eller en teaterföreställning. I denna rapport ligger fokus på den senare typen av kulturkonsumtion. Även tjänster är ett brett begrepp som omfattar allt från informations- och konsulttjänster till hotellövernattningar och cykelreparationer. I denna rapport belyser vi i första hand privatpersoners tjänstekonsumtion, såväl sådana som erbjuds av kommersiella aktörer som offentliga tjänster. Förutom denna typ av tjänster brukar begreppet omfatta tjänster mellan kommersiella aktörer, till exempel när ett företag köper kunskap från externa konsultbyråer eller städning av sina kontor. 3'45-+/)1+/67,%/,!! M5&'%,.%6&)%4*%(5>*)%,89%)/00%5/((% 6&0%=&:*4'(#'6&%#))%6&0#%/'% )14'()&*%/%,0/"#%"#)&:,*/&*%4*%6&)% '2654'6/:)%?2*%#))%"7''#%:2*#% 14.?2*&0(&*%,89%*&(,'&*#%,.% 7)=K)=#*9&);%N'%/'6&0'/':%(,.%4*% 5#'0/:%/',.%?,*("'/':&'%4*%#))% ("/01#%$>%)14'()&*%/',.%?201#'6&%?K*#%"#)&:,*/&*O*&?PQ% % @*,678&'))14'()&*%/%97576(#"% #5(&66#%?2*%?2*&)#:C%(,.%?/'#'()14'()&*C%?2*(4"*/':()14'()&*%,89%?#()/:9&)(?2*5#0)'/':;% % R/()*/=7)/,'()14'()&*%(,.% )*#'($,*)C%0#:*/':%,89% ",..7'/"#)/,'% % @&*(,'0/:#%)14'()&*%/%97576(#"% #5(&66#%?2*% $*/5#)",'(7.&')&*C%)/00% &G&.$&0%*&()#7*#':C%)&#)&*C% 9,)&00C%)54))C%()46%,89% =,()#6(*&',5&*/':;% %!,8/#0#%)14'()&*%(,.%5>*6C% 940(#C%7)=/06'/':%,89%?2*(5#*%)/00% ()2*()#%6&0&'%)/009#'6#9>00'#%#5% 6&'%,??&')0/:#%(&"),*'%.&'% 45&'%)/00%5/((%O2"#'6&SP%6&0%#5% $*/5#)#%#")2*&*;% OT2$"&%HUUEP%
8 2 Övergripande frågeställningar I denna rapport belyser vi tre huvudfrågeställningar som är centrala för kultur och tjänstekonsumtion. För att komma fram till dem har forskare med olika ämneskompetens och tjänstemän vid Västra Götlandsregionens kultur- respektive miljösekretariatet bidragit med sina specifika kunskaper och perspektiv. Urvalsprocessen tog avstamp i en gemensam dialog där ekonomer, sociologer, miljösystemanalys- och konsumtionsforskare vid Chalmers och Göteborgs universitet diskuterade immateriell konsumtion med tjänstemän från Västra Götlandsregionen. Forskningsmässigt lyftes en mängd frågor, exempelvis vilka metoder kan användas för att mäta miljöpåverkan, är det relevant att jämföra olika typer av immateriell konsumtion, kan den kategoriseras, hur ser konsumtionsmönstren ut och hur utformas styrmedel om vi vill förändra dessa? Likaså diskuterades de eventuella effekterna av förändrade konsumtionsmönster i regionen. Hur påverkas till exempel tillväxt och ekonomi om vi konsumerar och producerar tjänster i stället för varor, kan kulturturismen fortsätta att växa om resandet i sig har stor miljöpåverka och hur kan man arbeta praktisk med att öka kunskapen om miljöeffekter hos kulturutövare och producenter? Med utgångspunkt i att besvara dessa frågor så att resultatet kan användas för att styra mot en mer hållbar konsumtion identifierade vi tre huvudfrågeställningar. Hur ser miljöpåverkan från kultur- och tjänstekonsumtion ut? Vad är stort och vad är smått? Vilka skillnader finns mellan olika typer av tjänster? Vad är en lämplig jämförelsebas - Tid eller pengar? Dessa frågeställningar besvaras bäst med någon form av livscykelbaserad metodik och kan omfatta hela sektorer eller enskilda tjänster. Vad är relevant att jämföra? Vilken tjänste- och kulturkonsumtion kan ersätta vilken materiell konsumtion och är därför relevant att jämföra? Och vilka tjänster är jämförbara med varandra? För att kunna besvara dessa frågeställningar behöver vi kunna sätta kulturoch tjänstesektorns miljöpåverkan i ett sammanhang. Vi behöver en grundläggande förståelse för varför vi konsumerar som vi gör och hur materiell konsumtion och tjänstekonsumtion hänger ihop. Ger till exempel ett teaterbesök upphov till materiell konsumtion som annars inte hade skett? Dessa frågeställningar besvaras med hjälp av konsumtionsforskare till exempel inom etnologi, marknadsföring och sociologi. Vilka andra effekter än ändrad miljöpåverkan ger en ökad tjänstekonsumtion upphov till? Denna frågeställning är mycket bred och i utredningen har särskilt två frågeställningar undersökts: 1)Blir människor lyckligare av att konsumera tjänster och kultur? Denna frågeställning finns relativt väl beskriven i det som brukar kallas för Lyckoforskning. 2) Andra effekter av relevans är hur ett lands eller en regions ekonomi påverkas av att tjänstekonsumtionen ökar? Till exempel om, och i sådana fall hur, den ekonomiska tillväxten påverkas och vilken typ av arbetskraft som kommer att efterfrågas om tjänstesektorn ökar. För att besvara den senare frågeställningen behövs nationalekonomisk kompetens.
Frågeställningarna har formulerats i dialog med forskare vid Chalmers och Göteborgs universitet. Indelningen i steg är gjord för att kunna arbeta systematiskt med olika perspektiv på kultur- och tjänstekonsumtion. 9
10 3 All kultur- och tjänstekonsumtion påverkar miljön All konsumtion påverkar miljön på något sätt. Det finns stora likheter mellan kulturkonsumtion och tjänstekonsumtion sett ur ett miljöperspektiv och inte sällan konkurrerar kulturkonsumtion och annan tjänstekonsumtion om vår tid och våra pengar. De kan vara hushållsnära, eller förutsätta att man förflyttar sig för att kunna konsumera dem, till exempel en teaterföreställning eller ett besök hos frisören. Detta är viktigt ur ett miljöperspektiv eftersom platsbundenhet dels ger upphov till miljöpåverkan från resor, dels ofta kräver någon form av lokal som i sin tur ger upphov till miljöpåverkan. Tjänster och kulturkonsumtion kan också vara något man betalar för, men lika gärna gratis. Till exempel är det gratis att utnyttja bankens internettjänster eller att få råd av den kommunala konsumentrådgivningen. 3.1 Så här kan kultur- och tjänstekonsumtion bidra till minskad miljöpåverkan Det finns en allmän uppfattning om att tjänster generellt har lägre miljöpåverkan än att köpa saker som till exempel kläder eller elektronikprodukter. Ibland talar man till och med om kultur- och tjänstekonsumtion som ickemateriella, och därmed inte miljöbelastande. Detta är en sanning med modifikation. Kultur och tjänster kräver att man använder en rad produkter och material och det är snarare korrekt att tala om integrerade system av produkter och tjänster (Breezet et al 2001). Vissa av dessa system har låg miljöpåverkan, medan andra har betydande miljöpåverkan. Exempelvis har tjänster som omfattar långa transporter eller att man befinner sig i stora lokaler betydande miljöpåverkan. Likaså kan en tjänst 8#!3'45-+/,!79:!2,7;*)+/,! :456/,!%:72!%!-<-+/0!! =>/02&/+!*5;/,?%-5%56! V14'()&'%#))%=0/%7'6&*5/(#6%9#*%-%(/:%/':&'%./012$>5&*"#';%R&)%4*%?2*()%'4*%.#'%)/00% &G&.$&0%54:&*%/'%0,"#0&'%64*%&0&5&*%,89% 04*#*&%5/()#(C%6&*#(%*&(,*%,89%$#$$&*%,89% $&'',*%(,.%./012$>5&*"#'%7$$",..&*;% V/00(#..#'(%7):2*%)14'()&'%,89% $*,67")&*'#%&))%(K()&.;% Exemplet rådgivning W4*%)5>%54''&*%:>*%&'%$*,.&'#6%,89%6&'% &'#%:&*%6&'%#'6*#%:,6#%*>6%-%'>:,'% ($&8/?/"%?*>:#C%"#'%.#'%(#:#%#))%6&'%&'#% &*=176&*%6&'%#'6*#%&'%)14'();% D/012=&0#()'/':&'%#5%6&''#%)14'()%4*%-% $*/'8/$%',00;%D&'%$&*(,'&'%(,.%9#*%&))% $*,=0&.%,89%=&9,5%#5%*>6:/5'/':%("700&%,8"(>%"7''#%54'6#%(/:%)/00%&'%$*,?&((/,'&00% ",'(70);%R>%9#*%)14'()&'%&))%&",',./(")% 54*6&C%.&'%4*%,8"(>%./012=&0#()#'6&% :&',.%6&%*&(,*%(,.%7$$",..&*C% ",'(70)&'(%",'),*%,89%",'),*(.#)&*/&0C% 6#),*%,89%)&0&?,';%% % OX*&&Y&)%&)%#0%HUUEP% uppkomma till följd av materiell konsumtion. Köpet av tjänster relaterade till bilen så som tvätt och reparationsservice förutsätter ju till exempel att man först köper en bil. När perspektivet flyttas och får omfatta både tjänsten och de produkter som används när den utförs blir den generella uppfattningen att tjänster per automatik är bra ur
11 miljösynpunkt ett påstående som måste nyanseras. Ett sätt är att på ett principiellt plan kategorisera hur tjänste- och kulturkonsumtion kan bidra till lägre miljöbelastning, det vill säga definiera vad som krävs för att en tjänst skall kunna betraktas som miljösmart. Vi har, baserat på flera studier, identifierat några grundläggande principer för en sådan indelning. På en övergripande nivå kan två huvudkategorier för hur kultur och tjänster kan minska miljöbelastningen urskiljas: %De kan ersätta annan miljöförstörande konsumtion De kan vara av sådan natur att de bidrar till en beteendeförändring hos konsumenten @#!3'45-+/,!-70!0%&'(-01,+1! )75-*0+%75-1&+/,51+%?! % N'%)14'()%"#'%=/6*#%)/00%./'("#6%./012$>5&*"#'%:&',.%#))%&*(4))%#''#'%.&*%./012/')&'(/5%",'(7.)/,'Q! Z&',.%#))%9&0)%)*4':#%7'6#'% #''#'%",'(7.)/,';% Z&',.%#))%&*(4))#%&'%$*,67")% Z&',.%#))%.210/::2*#% [R,\'(9/?)/':[%(,.%0/5(()/0((5#0;% I den första kategorin handlar det om att tjänstekonsumtion helt tränger undan annan miljöintensiv konsumtion, att en tjänst eller upplevelse ersätter en produkt eller att människor väljer en N'%)14'()%"#'%,8"(>%=/6*#%)/00%./'("#6% annan livsstil som bygger på lägre./012=&0#()'/':%:&',.%#))%7'6&*04))#% konsumtionsnivåer generellt men ökat =&)&&'6&?2*4'6*/':%/%?,*.%#5Q% användande av till exempel kollektiva samhällstjänster, som transporter, bibliotek och museer. I den andra kategorin handlar det till exempel om T>6:/5'/':%,89%7)=/06'/':% X76("#$%/%",'()%,89%"70)7*% utbildning, rådgivning, budskap i konsten, och internettjänster som minskar resande. Några konkreta exempel på miljösmarta tjänster är bilpooler, där tjänsten mobilitet erbjuds genom delat bilägande och i stor utsträckning ersätter bilen som produkt, bibliotek som ersätter privat konsumtion av böcker och internettjänsten Spotify som ersätter inköp av CD-skivor. Det kan också handla om rådgivningstjänster och utbildning som gör att vi lär oss hur vi ska spara energi i våra bostäder eller digitala kommunikationstjänster som internetbank och Skype, som gör att vi kan minska vårt resande. Slutligen kan nämnas att ett rikt utbud av kollektiva tjänster som transportmöjligheter, bibliotek, museer och tvättstugor möjliggör en mindre konsumtionsinriktad livsstil som ofta beskrivs med den engelska termen downshifting, alltså att man växlar ner. Downshifting kan beskrivas som en frivillig och långsiktig livsstilsförändring som innebär att man accepterar en betydligt lägre inkomst och konsumtion. Begreppet fångar en dröm om en livsstil med mer fri tid och kan ses som en reaktion på vårt arbetsorienterade konsumtionssamhälle.
12 4 Hur ser miljöpåverkan från kultur och tjänster ut? För att över huvud taget kunna säga någonting om hur konsumtionen av olika kulturaktiviteter och tjänster påverkar miljön måste vi försöka mäta och kartlägga detta på ett systematiskt sätt. Utan en grundläggande kunskap av detta slag blir alla försök att hitta de bästa konsumtionsalternativen mer eller mindre en gissningslek. Miljöpåverkan från kultur och tjänstekonsumtion behöver kunna mätas framför allt i två syften. För det första för att kunna klargör vari tjänstens miljöpåverkan ligger. Detta för att kunna avgöra vad som är stort och smått och var åtgärder för minskad miljöpåverkan ska sättas in i första hand. För det andra vill man kunna jämföra miljöpåverkan mellan olika konsumtionsval på ett systematiskt sätt. När man ska uppskatta miljöpåverkan från kultur och andra tjänster måste man få med all miljöpåverkan, från vaggan till graven. Det innebär att miljöpåverkan från alla produkter och den energi som behövs för att utföra tjänsten tas med i beräkningarna. Av praktiska skäl behöver man alltid göra någon form av avgränsning i sin studie. Det innebär att storleken på den uppskattade miljöpåverkan beror på hur man definierar det system man studerar. För att kunna jämföra miljöpåverkan mellan olika tjänster och upplevelser är det viktigt att man använder sig av samma systemgränser och räknebas. Det finns flera olika räknebaser. Man kan till exempel beräkna miljöpåverkan per spenderad krona, per tidsenhet eller relaterat till upplevd nytta, det vill säga tjänstens funktionalitet. 4.1 Globalt och lokalt olika typer av miljöpåverkan Miljöpåverkan från kultur och olika typer av tjänster är både lokal och global. Exempel på lokal påverkan är utsläpp av partiklar eller buller. Global miljöpåverkan är sådan som påverkar ett helt land eller rent av hela världen, till exempel utsläpp av växthusgaser. Miljöproblem är av olika dignitet och det är svårt att jämföra dem. Därför redovisar man ofta flera olika miljöparametrar eller indikatorer samtidigt när man redogör för en produkts eller tjänst miljöpåverkan. Sveriges riksdag har beslutat om 16 nationella miljömål varav 15 är aktuella för Västra Götaland. Dessa ger sammantaget en bra bild av alla de miljöutmaningar som verksamheter i Sverige behöver anta. Kultur och tjänstekonsumtion påverkar samtliga miljömål, om än i olika omfattning. Klimatpåverkan uppkommer dels till följd av resor och godstransporter, dels av uppvärmning av lokaler. Vidare finns det en stor indirekt klimatpåverkan, till exempel genom de utsläpp som genererats vid produktionen av olika material. Resor förknippade med kultur och tjänster är även en bidragande orsak till dålig luft. Trafiken ger upphov till stora utsläpp av bland annat kväveoxider, ozon och partiklar med negativa effekter på människors hälsa, djurliv och växter. Även när det gäller försurning är det transporter som står för den huvudsakliga påverkan men då främst sjöburna sådana. Sjöfarten ger upphov till försurande utsläpp genom förbränning av
13 svavelrika oljor och andra bränslen. Giftig ämnen och metaller sprids på många sätt i vår miljö. Inom kultur- och tjänstesektorn A#!B?/,%6/-!$%&'(0C&!! sker det bland annat genom de material och E; X&:*4'(#6%"0/.#)$>5&*"#'% H; +*/("%07?)% produkter som används, till exempel I; X#*#%'#)7*0/:%?2*(7*'/':% färgning och blekning av textilier till J; Z/?)?*/%./012% scenografi och kostymer, konstnärsfärger, L;!"K66#'6&%,Y,'("/")% rengöringsmedel och byggmaterial och färg vid renovering. För att hindra uttunnandet av ozonskiktet finns en internationell ]; A; ^;!4"&*%()*>0./012% -':&'%25&*:26'/':% _&5#'6&%(12#*%,89%5#))&'6*#:% `; Z*7'65#))&'%#5%:,6%"5#0/)&)% överenskommelse, det så kallade Montrealprotokollet. Överenskommelsen reglerar EU; a#5%/%=#0#'(%(#.)%0&5#'6&%"7()%,89%("4*:>*6% utsläppen av ozonnedbrytande substanser. EE; DK00*#'6&%5>).#*"&*% Som en följd av detta finns inga kända betydande källor till utsläpp av ozonnedbrytande ämnen inom kultur och tjänstesektorn. Även målet om övergödning påverkas av kultur och tjänstesektorn, EH; _&5#'6&%(",:#*% EI; N))%*/")%,60/':(0#'6("#$% EJ;!),*(0#:&'%?1400./012% EL; Z,6%=&=K::6%./012% E]; N))%*/")%54G)B%,89%617*0/5% särskilt då den är kopplad till livsmedel. Andra källor av betydelse är till exempel rengöringsmedel som innehåller fosfor och transporter, som ger upphov till utsläpp av kväveföreningar. 4.2 Metoder för att mäta miljöpåverkan Det finns flera metoder som tar ett helhetsgrepp som används för att mäta produkters och tjänsters miljöpåverkan. Av dessa är Livscykelanalys, LCA, och input-outputanalys de vanligaste och dessa har också anpassats för att även kunna mäta tjänsters miljöpåverkan. Andra exempel är, MIPS (Material Intensity Per unit of Service), Ekologiskt fotavtryck, Materialflödesanalys och Ekologisk riskanalys. Det finns också metoder som kombinerar olika analysmetoder t ex EAP Energy Analysis Program, som kombinerar Livscykelanalys med input outputanalys. 4.2.1 Livscykelanalys LCA-analyser görs enligt en bestämd standard, ISO 14040. Analysen omfattar hela produktens eller tjänstens livscykel: från råvaruuttaget till des att produkten kasseras eller att tjänsten är fullbordad. I analysen är utgångspunkten att ett system tillförs energi och råvaror för att tillverka produkten eller utföra tjänsten. Från systemet kommer det emissioner av olika typer. Alla dessa flöden sorteras och summeras enligt bestämda principer. Livscykelanalys som verktyg är ursprungligen konstruerat för att man skall analysera någon typ av produkt, men metodiken är generell vilket gör att man även kan analysera olika typer av tjänster. Eftersom de flesta tjänster innebär någon form av materialflöde eller transport så är det detta som livscykelanalysen inriktar sig på. En vanlig tjänst som många använder är att gå till frisören. I detta fall köper man ju ingen vara utan man betalar för att få håret klippt, färgat mm. Samtidigt går det åt vatten och kemikalier och också en mängd energi till t ex föning, torkning, uppvärmning av salongen
14 och framställning av kemikalier och färger mm. Alla dessa material och energiflöden kommer förmodligen att ingå om man skulle göra en LCA-analys av denna tjänst. Som tidigare påpekat måste man upprätta systemgränser för att systemet inte skall bli för stort och komplext. I fallet med hårklippning så skulle man t ex kunna välja att inte ta med miljöpåverkan från när man byggde huset som man vistas i under klippningen och kanske inte heller frisörens resa till och från arbetsplatsen. Figur 1. Generell modell för livscykelanalys av en produkt.
15 Figur2. Modell för livscykelanalys av ett scenframträdande. Resurser i form av värme, el, material och vatten för sätta upp pjäsen i en byggnad ligger inom systemgränsen, det vill säga att de beräknas bidra till föreställningens miljöpåverkan. Likaså besökarnas transporter och avfallshanteringen. Miljöpåverkan från personalens resor, teaterresturangen och besökarnas kläder ligger utanför systemgränsen i det här fallet. 4.2.2 Input-outputanalys På senare åren har Input-output analysblivit en populär metod, framför allt för att den ger snabba svar. Metoden har sitt ursprung i nationalekonomiska analyser och ger endast en grov bild över en hel sektors miljöpåverkan, t ex utsläpp av koldioxid eller energianvändning. Metoden bygger på statisktik över utsläpp, materialflöden och energianvändning för olika samhällssektorer och ekonomiska transaktioner samhällsektorerna emellan. 4.2.3 Ekologiskt fotavtryck Verktyget ekologiskt fotavtryck är ett mycket illustrativt sätt att påvisa den landyta som behövs för att upprätthålla en viss konsumtionsnivå. En analys av de flesta I-länder visar att de skulle behöva en betydligt större yta för att kunna upprätthålla nuvarande konsumtionsnivå i ett långsiktigt perspektiv. 4.3 Kultur och tjänsters andel av totala miljöpåverkan inte försumbar Kultur och tjänsters andel av den totala miljöpåverkan är inte försumbar. Det finns flera input-outputanalyser på såväl Europeisk som nationell nivå som visar hur miljöpåverkan ser ut för olika samhällssektorer. Vissa av analyserna omfattar bara utsläpp av växthusgaser, medan andra är mer omfattande och bedömer flera olika miljöpåverkanskategorier så som övergödning, försurning och giftspridning. Av studierna framgår att sektorer som transporter, boende och livsmedel svarar för en stor del av miljöpåverkan och att tjänster, såväl offentliga som privata, nöjen och kultur står för en
16 lägre, men ej försumbar andel av den totala miljöpåverkan. Resultaten är dock svårbedömda bl a därför att transporter bryts ut separat, istället för att bokföras på den tjänst eller vara som orsakar transporten. Om man t ex tar bilen för att åka till teatern eller besöka frisören skulle man kunna argumentera att denna miljöbelastning uppkommit till följd av tjänsten och således skall bokföras som tjänstens miljöpåverkan. Kläder och skor Kultur och nöjen Mat och dryck Boende Transporter Restaurang och hotell Diagram 1. Olika produktkategoriers andel av total miljöpåverkan för EU 25. Notera att sektorn Restaurang och hotell har ett högre sammanvägt miljöpåverkansvärde än t ex sektorn för Kläder och skor.de sektorer som inte fått skyltar på sig i diagrammet är alkohol och tobak, hälso- och sjukvård,telefoner och datorer, utbildning samt övrigt. (EIPRO 2006) 4.4 Vad är stort och vad är smått? Input-outputanalyserna som beskrivs i ovanstående kapitel är mycket grova och det är ofta svårt att använda dem för att bilda sig en generell uppfattning om huruvida kultur och tjänstekonsumtion generellt är bättre ut ett miljöperspektiv än materiell konsumtion. Vissa input-outputanalyser visar att tjänster och kultur ger låg miljöpåverkan jämfört med sektorer för olika typer av varor, till exempel kläder och skor medan andra visar att skillnaderna mellan de olika sektorerna är relativt liten. Till exempel visar beräkningar av Nässén 2009 baserade på input/outputanalyser att energianvändningen för olika produkter och tjänster är relativt likartade: 3,1 MJ/kr för kläder, 1,9 MJ/kr för skor och 3,9 MJ/kr för restauranger medan underhållning får ett genomsnitt på 2,5 MJ/kr (diagram 2). Det är också svårt att använda input-outputanalyserna för att förstå vari miljöpåverkan från en viss tjänst eller grupp av tjänster ligger eller för att jämföra miljöpåverkan från olika typer av kultur- och tjänstekonsumtion. För att få en rättvisande bild behövs mer detaljerade livscykelanalysstudier. Sådana studier bör dessutom vara utformade så att de
17 går att jämföra med varandra om man vill dra slutsatser om en viss typ av tjänste- eller kulturkonsumtion. Vi har hittat ett antal livscykelanalyser för enskilda kulturupplevelser och tjänsteerbjudanden, till exempel rockkonsert, teaterbesök och konsulttjänster. Dessa studier har dock olika systemgränser, behandlar energianvändning på olika sätt och gäller ofta specifikt för det land de är gjorda i. Vissa omfattar flera miljöparametrar, men flertalet fokuserar bara på utsläpp av koldioxid. Ofta har de också olika räknebas, det vill säga vissa jämför per tjänst, andra per krona eller per tidsenhet. Det är därför svårt att använda dem för att jämföra olika kulturaktiviteter eller tjänster med varandra. Tyvärr har vi inte hittad någon större studie som på ett systematiskt och enhetligt sätt analyserar miljöpåverkan från kultur- och tjänstekonsumtion. 8 7 6 5 4 3 2 1 0 7,5 2,3 1,2 3,1 1,9 3,4 3,1 2,1 0,7 3,9 4,4 5,1 1,7 2,5 Diagram 2. Energiintensitet (MJ/kr) för några olika konsumtionskategorier i Sverige. (Nässén 2009) 4.4.1 Transporter har stor inverkan Även om de studier som vi tagit del av inte ger underlag för generella eller detaljerade slutsatser om var kultur och tjänstesektorns miljöpåverkan är som störst, kan vissa tendenser skönjas. Allra tydligast är att transporter står för en betydande del av miljöpåverkan, särskilt när det gäller tjänster och kulturupplevelser som kräver att kunder eller en publik reser till en särskild plats för att ta del av dem. Till exempel visar en svensk livscykelanalysstudie (Wallin, 2008) av en rockkonsert att besökarnas biltransporter utgör 75 % av konsertens totala koldioxidutsläpp, medan de återstående utsläppen kan hänföras till musikernas resor ( 24%) och mindre än en procent till driften av arenan. Liknande resultat visas också
18 i en Österrikisk studie (Plader, 2009) som visar att besökarnas transporter är den enskilt största miljöpåverkan i den fotbollsmatch som analysen omfattar. Turismnäringen, som ju mer eller mindre helt kan betraktas som en tjänstesektor, har intresserat flera forskare och det finns ett tiotal LCA-inriktade studier inom området. Dessa utreder t ex hotellnäringens miljöpåverkan eller jämför olika typer av resor. Även här är det tydligt att transporterna har stor inverkan på miljön, särskilt när det gäller turism som förutsätter långväga resor. D#!$%&'(2C?/,)15!.,C5!E(+/F7,6-72/,15!79:!G/6%75+/1+/,!H4-+!! b'6&*%5>*&'%hueu%:&',.?2*6&%()76&')&*%?*>'%c9#0.&*(%&))%&g#.&'(#*=&)&%64*%./012$>5&*"#'%?*>'% 7$$(4))'/':#*%5/6%Z2)&=,*:(,$&*#'%,89%T&:/,')&#)&*%<4()#%"#*)0#6&(%.&6%9140$%#5%0/5(8K"&0#'#0K(C%_cd;% a7576?*>:&()400'/':&'%?2*%()76/&'%5#*%#))%)#%*&6#%$>%5/0"#%$*,8&((&*%/%t&:/,')&#)&*%<4()(%,89% Z2)&=,*:(,$&*#'(%:&',.?2*#'6&%#5%7$$(4))'/':#*'#%[@0,8"#%$,)4)&*%/%",()K.[%*&($&")/5&%[V9#e([%(,.% $>5&*"#6&%./012'%.&();% %!)76/&'%5/(#*%=0#'6%#''#)%#))%6&)%4*%7)(04$$%#5%54G)97(:#(&*%(,.%9#*%()2*()%./012$>5&*"#'%,89%#))%6&)%4*% =K::'#6((&*5/8&C%)*#'($,*)&*%,89%.#)&*/#0%(,.%:&*%6&%92:()#%7)(04$$&';%+2*%T&:/,')&#)&*%<4()%4*%7)(04$$&'%?2*%=K::'#6((&*5/8&%H%":%cf H %&g5hi(>06%=/01&))c%)*#'($,*)&*%i%":%cf H %&g5i(>06%=/01&))%,89%.#)&*/#0%ecl%":%cf H % &g5i(>06%=/01&));%+2*%z2)&=,*:(,$&*#'%4*%7)(04$$&'%?*>'%*&($&")/5&%$*,8&((%i%":c%eca%":%,89%]%":%cf H % &g5i(>06%=/01&));%r&))#%:400&*%?2*%)&#)*#*'#%/%(/:%,89%,.?#))#*%/')&%=&(2"#*'#(%)*#'($,*)&*;% % D/012$>5&*"#'%?*>'%=&(2"#*'#(%)*#'($,*)&*%?/''(%64*&.,)%.&6%/%()76/&'(%14.?2*#'6&%#'#0K(%(,.%=&62.&*%./012$>5&*"#'%7*%&))%",'(7.&')$&*($&")/5;%a4*%5/(#*%*&(70)#)&'%#))%6&)%7*%./012$&*($&")/5%4*%=4))*&%#))%"2$#% &'%=/01&))%)/00%T&:/,')&#)&*%<4()%4'%Z2)&=,*:(,$&*#';%D&6%#00#%)*#'($,*)&*%.&6*4"'#6&%4*%7)(04$$&'%?*>'% T&:/,')&#)&*%<4()%`CJ%":%cf H %&g5i(>06%=/01&))%,89%?2*%z2)&=,*:(,$&*#'%elci%":%cf H %&g5i!>06%=/01&));% -%*#$$,*)&'%?/''(%,8"(>%&'%#'#0K(%#5%5#6%(,.%94'6&*%,.%#')#0&)%=&(2"#*&%2"#*%&00&*%./'("#*%,89%5/0"&'% &??&")%,0/"#%5#0%#5%)*#'($,*).&6&0%9#*%$>%?2*&()400'/':&'(%./012$>5&*"#';%W4*%6&)%:400&*%#')#0&)%=&(2"#*&% 5#*/&*#*%7)(04$$&'%#5%cf H %&g5i(>06%=/01&))%.&6%h%":%.&00#'%&'%elb$*,8&')/:%./'("'/':%,89%&'%elb$*,8&')/:% 2"'/':%14.?2*)%.&6%6&)%:&',.('/))0/:#%#')#0&)%=&(2"#*&%$>%?2*&()400'/':#*'#%[V9#e([%,89%[@0,8"#%$,)4)&*%/% ",()K.[;%W4*%6&)%:400&*%5#0%#5%)*#'($,*).&6&0%=0/*%*&(70)#)&)C%?2:#%?2*5>'#'6&C%#))%./012$>5&*"#'%2"#*%'4*%?0&*%=&(2"#*&%(,.%)#*%&:&'%=/0%)/00%?2*&()400'/':&'%,89%./'("#*%'4*%$7=0/"&'%5401&*%#))%)#%)>:;% % N'%(07)(#)(%(,.%"#'%6*#(%#5%&G#.&'(#*=&)&)%4*%#))%&))%=&(2"%$>%T&:/,')&#)&*%<4()%9#*%04:*&%./012$>5&*"#'% 4'%&))%=&(2"%$>%Z2)&=,*:(,$&*#';%%R&)%:>*%,8"(>%#))%(&%#))%=>6#%)&#)*#*'#%"#'%./'("#%(/'%./012$>5&*"#'%,.% $&*(,'#0&'%#'54'6&*%",00&")/5)*#?/"%/%()2**&%7)()*48"'/':%,89%,.%&0?2*=*7"'/':&'%(4'"(;%Z2)&=,*:(,$&*#'% "#'%6&((7),.%./'("#%(/'%./012$>5&*"#'%:&',.%#))%6*#%'&*%$>%#'54'6'/':&'%#5%$,0K"#*=,'#)$0#()%/% (8&',:*#?/%,89%6&",*;%b*%&))%",'(7.&')$&*($&")/5%4*%6&)%=&(2"#*'#(%*&(,*%)/00%,89%?*>'%)&#)*#*'#%(,.%9#*% ()2*)(%./012$>5&*"#';%R&)%4*%(5>*)%?2*%)&#)*#*'#%(1405#%#))%$>5&*"#%=&(2"#*'#(%*&(5#',*%.&'%&))%(4))%"#'% 5#*#%#))%2"#%/'?,*.#)/,'&'%,.%",00&")/5#%*&(.210/:9&)&*%/%(/))%.#*"'#6(?2*/':(.#)&*/#0%,89%7)?,*.#% $#"&)*&(,*%64*%",00&")/5%)*#'($,*)%,89%=/01&))%)/00%?2*&()400'/':&'%/':>*;% %!"#$%&'()%#*#+',-./'01'2$"3%'4%&10&5"67%#'8'-*1%'.97:%'/##%##5%6$'01'"6';<%&"'"6='"'()%"$&%'2$"3%' 4%&10&5"67%>' "#! $%&"'!()'*+,-./!%0&!1-"'02+0%!345-2),"! 3'+,2,5,2%')'!6.-!)')-*2!%0&!/278.! 9&"7/)-+!,):'2+:"!&.*+:%7"! h!" # $%&'$($)*+,-*.-,%)'-'/+%01
19 4.5 Hållbar utveckling som grund för att mäta tjänsters nytta Livscykelanalys och liknande metoder för att mäta kulturens miljöpåverkan är kvantitativa och kräver stor insamling av data. Det finns även exempel på kvalitativa studier som är baserade på bedömningar av miljöpåverkan utifrån uppsatta kriterier. Ett exempel är EUprojektet, Sustainable homeservices, som har analyserat över 200 olika hushållsnära tjänster i sex olika länder ur ett hållbarhetsperspektiv. Man har i projektet satt upp 18 hållbarhetskriterier och sedan har forskarna tillsammans gjort kvalitativa bedömningar om de olika tjänsterna kan anses bidra till hållbar utveckling. Man har aktivt letat efter tjänster som man anser hållbara ur såväl miljöperspektiv som ekonomiskt och socialt perspektiv, till exempel genom att de ersätter materiellt ägande, skapar trygghet eller får den som nyttjar tjänsten att ändra sitt beteende i en mindre miljöpåverkande rikting. Metoden tar inte hänsyn till hela kedjan och kan inte göra anspråk på att vara heltäckande. Eftersom man har analyserat ett så stort antal tjänster, är projektet dock intressant. Projektet visar att det finns ett stort antal tjänster som "#!$%&&'()*+,-.)/,+)/+)!+0&/1,!! 234-,(/0('&+!$56+-+)7/8+-2! D/012% E; D#)&*/#0#'54'6'/':% H; N'&*:/#'54'6'/':% I; d5?#00% J; D#*"#'54'6'/':% L; N./((/,'&*%!,8/#0#%#($&")&*% E; j4.0/"9&)% H; a40(#% I;!4"&*9&)%,89%)*K::9&)% J; X&"54.0/:9&)% L;!,8/#0#%",')#")&*% ]; D&6=&()4..#'6&% A; F7'("#$%,89%.&65&)&'9&)% N",',./% E;!K((&0(4))'/':% H; a7(9>00&'(%&",',./% I; T&:/,'#0%,89%0,"#0%7)5&8"0/':% J; _2'(#.9&)%?2*% O)14'()&P0&5&*#')2*&*% L;!#.9400(&",',./("#%5/'()&*% minskar miljöpåverkan, samtidigt som de också bidrar till den sociala dimensionen av hållbar utveckling och är lönsam för den som erbjuder tjänsten. Projektet visar samtidigt att det finns tjänster som bidrar till den sociala dimensionen men samtidigt leder till ökad miljöbelastning, till exempel larmtjänster för ökad säkerhet.
20 5 Vad är relevant att jämföra Från ett ingenjörsmässigt perspektiv har det gjorts en del försök att jämföra miljöpåverkan från konsumtion av olika tjänster. Till exempel finns det en studie som med hjälp av LCA-metodik kartlagt miljöbelastningen från en elektronisk läsplatta jämfört med en biblioteksbok och en annan där ett besök på teatern jämförs med att dricka öl på en pub. Det problematiska med de studier vi tagit del av är att de inte vilar på teori om konsumtionsmönster och vad som styr oss som konsumenter. De sammanhang där konsumtionen sker har stort inflytande över vad som i praktiken är jämförbart. Att jämföra en läsplatta med en bok är kanske rimligt men är ett teaterbesök utbytbart mot en pubrunda? Det är också av stor betydelse vilken jämförelsebas man använder för att jämföra miljöpåverkan (tabell 1). Inte heller här kan man klart säga att det till exempel är mer rättvisande att använda tid än pengar eller att funktionalitet alltid är den bästa jämförelsebasen. Valet av jämförelsebas måste göras noggrant i varje enskilt fall och bör vila på kunskap om hur människor fungerar i de konsumtionssituationer det handlar om. Det här är ett område vi måste lära oss mer om för att i framtiden kunna byta ut konsumtion med högre miljöpåverkan mot alternativ med lägre miljöpåverkan. I det här kapitlet redogör vi för några av de jämförande studier vi funnit och ger en bakgrund till olika aspekter på konsumtionsbeteende av betydelse för hur konsumtion av tjänster och produkter kan jämföras!!!!!i40.(,/&-/f1-!! =>/02/&! och eventuellt i 15':,2%'"72,),! ;"-%-! (8<'+,)-! förlängningen bytas ut.!"/00'#6&'%/%./012$>5&*"#'%.&00#'% )14'()&*%,89%5#*,*%.&6% (#..#%?7'")/,'#0/)&);% F2$#%&'% :*4("0/$$#*&% %% F2$#%.#)%,89% 0#:#%./66#:% X&)#0#%'>:,'%?2*% #))%"0/$$#% :*4(.#))#'% M)#%./66#:%$>% *&()#7*#':% =-%'%-! ;"-%-! (8<'+,)-! D/012$>5&*"#'%$&*% ($&'6&*#6%"*,'#% F2$#%.2=0&*%?2*%LUU% "*,',*%%% F2$#%&'%=/01&))% )/00%,$&*#'%?2*% LUU%"*,',*% (2>!?:,2#2,),!?:,2#2,),! D/012$>5&*"#'%$&*% )/..&% V5>%)/..#*%/% V<B(,??#'% %%!)/8"#%&'%)*21#% /%)5>%)/..#*% V5>%)/..#*%$>% =/,%!9,$$#%"046&*% )5>%)/..#*% Tabell 1. Att jämföra miljöpåverkan mellan tjänster och varor ger olika resultat beroende på vilken jämförelsebas man använder. Olika jämförelsebaser är olika lämpade för olika typer av tjänster. Exemplen i tabellen visar på några olika sätt att tänka kring jämförelsebaser.
21 För att illustrera både den ingenjörsmässiga jämförelsen och de konsumtionsmönster motsvarande tjänst är förknippad med har två examensarbeten genomförts under våren 2010. Det ena på Chalmers (se ruta 5) och det andra på Handelshögskolan vi Göteborgs (se ruta 9) universitet. I arbetet LCA of Stage Performances - Life Cycle Assessment of an Opera and a Theatre Stage Performance har miljöpåverkan från en föreställning på Göteborgsoperan jämförts med en uppsättning av Regionteater Väst. På motsvarande sätt har studenterna från Handelshögskolan studerat konsumtionsmönster hos besökare på Göteborgsoperan och Folkteatern i Göteborg i uppsatsen The manuscript of consumption illustrating consumption patterns in five acts. Arbetena utfördes parallellt och studenterna hade visst kunskapsutbyte under tiden. En slutsats från examensprojekten är att den jämförande LCA-studien hade haft stor nytta av resultaten från konsumtionsmönsterstudien. 5.1 Jämförande studier Det finns några studier som försöker sig på att jämföra olika typer av tjänster och kulturella aktiviteter med varandra. Inte sällan är dessa jämförelser dock svåranvända, eftersom de jämförda aktiviteterna i sig inte alltid är utbytbara med varandra. Till exempel visar Jalas (2002) att det går åt 11 kwh energi per timma för ett restaurangbesök, men bara 1,2 kwh för kulturella aktiviteter. Jämförelsen säger oss att det är bättre att gå på till exempel teater än att gå på restaurang, men denna jämförelse är ju irrelevant, eftersom att äta är något vi måste göra och därmed inte 9#!:+(,+)!+&&+)!;)/8.(!<&=! -%&'%k()&**/"/("% _/5(8K"&0#'#0K(=#(&*#6%()76/&% OJuri! &Vogel 2005) 14.?2*(% )5>%)14'()&*Q%#))%:>%$>%&'%)&#)&*%,89% #))%6*/8"#%20;%_/5(8K"&0#'#0K(&'%4*% =#(&*#6%$>%)/6%,89%14.?2*%./012$>5&*"#'%(,.%7$$",..&*%$&*% )/..#;%!)76/&'%?,"7(&*#*%$>%.#)&*/#0?026&'%,89%5/(#*%#))%.#)&*/#0?026&'#%?2*%"046&*C% (8&'=K::&%,89%)&#)&*$*,:*#..&)%,*(#"#*%940?)&'%#5%./012=&0#()'/':&'%.&6#'%6&'%#'6*#%940?)&'%7):2*(%#5% 6*/?)&'%#5%)&#)&*';%!)76/&'%5/(#*%,8"(>%#))%)&#)&*=&(2"&)%"*45&*%.&*% *&(7*(&*%4'%#))%6*/8"#%20%$>%(#..#% )/6C%(,.%,$&*#?2*&()400'/':&'%5#*#*;% utbytbart med att gå på teater. I detta sammanhang hade det varit mer intressant att jämföra restaurangbesöket med att laga och äta maten hemma eller teaterbesöket med att gå på bio eller gå på fotboll. I boken Konsumera mer - dyrköpt lycka (Formas 2007) beskriva Annika Carlsson- Kanyama fyra sätt att spendera 1000 kr under en helg med olika koldioxidutsläpp som resultat (diagram 3): 1) resa till stugan vintertid som ger 284 kg koldioxid, 2) vara kvar i stan, äta ute, gå på konsert som ger 19 kg koldioxid (varav 5 för konsert), 3) åka till stormarknad och shoppa som ger 50 kg koldioxid (varav 15 för kläder och skor, och 32 för bensin), 4) bjuda vännerna på mat och dryck som ger 67 kg koldioxid.
22 Även denna lilla räkneövning visar att hur man transporterar sig är av stor betydelse för miljöpåverkan och en förklaring till att två olika sätt att äta mat på kan få väldigt olika miljöeffekter. Diagram 3. Annika Carlsson Kanyama har jämför olika sätt att spendera 1000 kr på. Resultaten visar tydligt att transporter har en stor inverkan på miljöpåverkan. 5.2 Omgivning, vanor och attityder påverkar hur tjänster kan jämföras Konsumentbeteende är nyckeln till mycket av mänsklig påverkan på klimat och miljö. Människors handlingar och de val vi gör när vi konsumera vissa produkter och tjänster eller lever på vissa sätt framför andra har alla direkta eller indirekta konsekvenser för vår omgivning, både nära och långt bort. Vår utgångspunkt när det gäller konsumtionsbeteende i den här rapporten är frågeställningen om vad som är relevant att jämföra när det gäller köp av saker och tjänster i den meningen att de kan ersätta varandra. Vilken typ av materiell konsumtion kan bytas mot kultur- och tjänstekonsumtion och vilka tjänster är utbytbara mot varandra? Mycket av det vi köper tillfredsställer många fler behov än de som kan räknas som grundläggande för vår överlevnad. Det gäller både tjänster och saker. För att förändra våra konsumtionsmönster så att de negativa miljöeffekterna minskar är det nödvändigt att förstå hur vi fungerar som konsumenter.
23 Att jämföra konsumtion ur miljöperspektiv innebär att vi först måste känna till hur olika konsumtionsalternativ påverkar miljön. Det kan vi göra med hjälp av livscykelanalys, LCA, eller andra systemanalytiska modeller, så som beskrivits tidigare i denna rapport. Med kunskapen om miljöpåverkan i ryggen återstår frågan om möjligheter till förändrade konsumtionsmönster och vilka ramar dessa har. Hur mycket pengar vi har att köpa saker för är förstås en viktig del i detta ramverk men lika viktigt är kanske attityder och vanor. J#!I40.(,/&-/!0/&&15!F%F&%7+/)-F7)K!/LF7)!79:!/6/5!F7)! </%9#*%:1,*)%&'%0/)&'%()76/&%(,.%?2*%#))%/007()*&*#%97*%.#'%"#'%14.?2*#%)14'()&",'(7.)/,'%/',.% "70)7*(&"),*%.&6%.#)&*/&00%",'(7.)/,';%%!)76/&'%14.?2*%=/=0/,)&"()14'()&*%.&6%)5>%,0/"#%)K$&*%#5%.#)&*/&00%",'(7.)/,'Q%#))%"2$#%&'% =,"%&00&*%#))%04(#%=,"&'%6/:/)#0)%O&B=,"P;%% D/01214.?2*&0(&'%4*%:1,*6%.&6%9140$%#5%&'%?2*&'"0#6%0/5(8K"&0#'#0K(%,89%=#(&*#(%$>%()76/&'% [@#$$&*(=,"%,89%&0&")*,'/("%=,"%$>%04($0#))#%3%&'%14.?2*#'6&%./012=&62.'/':[%OX*,=&*:%,89% D,=&*:C%HUU`P;%D/01214.?2*&0(&'%/%6&*#(%()76/&%5/(#*%#))%&B=,"&'%4*%"0#*)%=4))*&%4'% $#$$&*(=,"&';%R&)%=&*,*%$>%#))%6&%)#*%.&6%H%"/0,.&)&*%)*#'($,*)%.&6%=/0%)/00%=,"#??4*&'%?2*% 5#*1&%"2$)%=,";%b)#'%6&''#%)*#'($,*)%4*%$#$$&*(=,"&'%0/"54*6/:%.&6%&B=,"&'C%&G&.$&05/(%'4*% 6&)%:400&*%"0/.#)$>5&*"#'%OECE%*&($%E%":%cf H %&"5/5#0&')&*i=,"P;%@*,67")/,'&'%7):2*%6&'% ()2*()#%6&0&'%O8#;%LU%lPC%.&6#'%#5?#00(9#')&*/':%,89%6/()*/=7)/,'%,89%0#:*/':%7):2*%*&()&'%O8#;% HL%l%5#*6&*#P;%% +2*%#))%14.?2*#%=/=0/,)&"(=28"&*%,89%=&0K(#%=/=0/,)&"&'%(,.%./012(.#*)%)14'()%9#*%5/%0#:)%)/00%,89%.,6/?/&*#)%6&*#(%()76/&%&'%#'/':;%-%()400&)%?2*%%./012=&0#()'/':%$&*%=,"%9#*%5/%#'54')%./012=&0#()'/':%$&*%[04()[%=,"%(,.%14.?2*&0(&&'9&);%<>*%()76/&%/'"076&*#*%=,"&'(%0/5(04':6%,89%?2*5#*/':%/%=/=0/,)&"&)%(#.)%#')#0%04('/':#*%$&*%>*;%T&(70)#)&)%=0/*%6>%#))%,.%.#'%=,*)(&*%?*>'%)*#'($,*)&*%4*%04('/':%#5%=/=0/,)&"(=28"&*%=&)K60/:%=4))*&%4'%#))%"2$#%&'%&:&'%=,"% &?)&*(,.%6&%04(&(%?0&*%&'%:>':C%.&'%=#*#%'>:,)%=4))*&%4'%&B=28"&*C%&G&.$&05/(%'4*%6&)%:400&*% "0/.#)$>5&*"#'%OUC^IC%*&($%ECH%*&($%E%":%cf H% &"5/5#0&')&*i%04()%=,"P;%R&''#%14.?2*&0(&%?#00&*% =4))*&%7)%17%,?)#*&%&'%=,"%04(&(;%@*,67")/,'&'%#5%=,"&'%7):2*%()2*()%./012$>5&*"#'%,89%&?)&*% )/,%>*%$>%=/=0/,)&"&)%9#*%=,"&'%?2*9,$$'/':(5/(%("4'")%:0461&%>)EL%04(#*&C%45&'%,.% =/=0/,)&"&'(%7$$54*.'/':%9#*%=/6*#:/)%'>:,)%)/00%=,"&'(%./012$>5&*"#';%%% V#*%.#'%.&6%)*#'($,*)&*(%./012$>5&*"#'%/%=&*4"'/':#*'#%C%)/00%&G&.$&0%H".%=/0"2*'/':%5#*1&% :>':%.#'%"2$&*%&00&*%0>'#%&'%=,"C%(>%=0/*%("/00'#6&'%.&00#'%=/=0/,)&"&'%,89%&:&'%=,"%./'6*&C%,89%6>%?#00&*%&B=,"&'%7)%.K8"&)%=4))*&;%N'%(07)(#)(%5/%"#'%6*#%#5%=,"()76/&'%4*%#))% ",'(7.&')&'(%=&)&&'6&%'4*%6&)%:400&*%)*#'$,*)&*%9#*%()2**&%=&)K6&0(&%4'%7$$54*.'/':%#5% =/=0/,)&"&'%/%)/,%>*;%%
24 Figur 3. Inte alla tjänster är utbytbara mot varandra även om de har många gemensamma nämnare. Till exempel spelar omgivningens värderingar, våra egna intressen och de sociala grupper man tillhör stor roll för hur vi konsumerar. 5.2.1 Konsumtionsbeteenden och drivkrafter Förändrade beteenden och särskilt motivation för mer hållbart konsumtionsbeteende är långt ifrån något solklart. Individers beteende och vanor är djupt inbäddade i de sociala och institutionella sammanhang vi befinner oss i. Vi guidas lika mycket av vad människor runt om omkring oss gör och säger, som våra egna personliga val. Ofta finner vi oss instängda i ohållbara beteenden oavsett våra goda intentioner att göra annorlunda. Då är tal om konsumentmakt och fria val varken tillräckligt eller till särskilt stor hjälp. Att studera drivkrafterna bakom privatkonsumtion ger ytterligare ett perspektiv på vad som är jämförbart och eventuellt utbytbart när vi köper varor och tjänster. Sett ur konsumentens perspektiv kan en grov indelning göras i om det vi konsumerar svarar mot funktionella eller känslomässiga behov. Att köra bil fyller i första hand det funktionella behovet av transport medan att gå på en teaterföreställning tillfredsställer ett känslomässigt behov. Om bilresan görs med egen bil kan den i många fall bytas ut mot mindre klimatpåverkande tjänstealternativ som taxi, kollektivtrafik eller bilpool. Lägger man på dimensionen av de känslomässiga behov som inköp och ägande av en bil tillfredsställer blir bilden mer komplicerad. En mer rättvisande bild är kanske att föreställa sig en skala med grundläggande, funktionella behov som mat och värme i ena änden och känslomässiga behov som underhållning och rekreation i den andra. Genom mat och bostad tillfredsställs de grundläggande funktionella behoven men vi köper även mycket saker för att möta känslomässiga behov.
25 För att uppnå en ökad kultur- och tjänstekonsumtion bör vi sträva efter att byta ut de känslomässigt drivna konsumtionsalternativen från materiell köplust till upplevelsebaserad konsumtion med det tillägget att upplevelsen i sig inte ska ge upphov till ökad miljöpåverkan. 5.2.2 Vanor som genväg till förändring Ett exempel på en vardaglig konsumtionssituation där attityder och vanor har stor betydelse är att välja kravmärkt mjölk i stället för konventionellt producerad. Konsumenten får information genom märkningen och om hon eller han sätter miljövärden högt är det troligt att miljöinformationen värderas positivt. Man väljer den ekologiska mjölken. För många utvecklas en köpvana där överväganden om pris och kvalitet sätts åt sidan eftersom man redan anser sig ha en garant för att man får en vara som motsvarar ens behov. Den här typen av vane- och värdestyrd konsumtion är relativt väl utforskad. I en miljöpsykologisk studie (Biel et al. 2005) analyseras hur människor påverkas av faktorer som värderingar, tidspress, informationstillgång när det gäller att konsumera miljömedvetet. Personer som sätter miljövärden högt väljer under tidspress oftare en miljömärkt produkt medan en de som inte är särskilt miljöintresserade väljer omärkta produkter. Båda kategorierna styrs av vanor och sätter information om till exempel pris åt sidan. En slutsats av ett vidare resonemang kring detta är att den information som ska få oss att handla mer miljövänligt ofta är väldigt inriktad på att förändra >#!?50-46,/50-6<0-,+)!*5-! '+-<.()+!@%!A<,+'5)1-5@+)(0!58*! B5&.,+(,+)0!/!A<,+'5)1! b'6&*%5>*&'%huu`%:&',.?2*6&(%&))% &G#.&'(#*=&)&%#5%()76&')&*%5/6% a#'6&0(92:(",0#'c%z2)&=,*:(%7'/5&*(/)&)c% (,.%&))%6&0$*,1&")%/%6&''#%()76/&;%!K?)&)%.&6% &G#.&'(#*=&)&)%5#*%#))%7'6&*(2"#%6&% ",'(7.)/,'(.2'()&*%(,.%7$$()>*%/%(#.=#'6%.&6%&))%(8&'",'()=&(2";%!)76&')&*'#% :&',.?2*6&%&))%#')#0%617$/')&*517&*%.&6% =&(2"#*&%,89%&)',:*#?/("#%()76/&*%$>%$0#)(%$>% f$&*#'%,89%+,0")&#)&*';% % R&*#(%(07)(#)(&*%4*%=0#'6#%#''#)%#))% =&(2"#*'#%$>%=>6&%f$&*#'%,89%+,0")&#)&*'% $>5&*"#(%#5%6&%(,8/#0#%$*#")/"&*%(,.%4*% ",$$0#6&%)/00%*&($&")/5&%(8&';%R&)%5/00%(4:#%#))%./012'C%()4.'/':&'%,89%#'6*#%=&(2"#*&(% =&)&&'6&%$>5&*"#*%6&)%&:'#%=&)&&'6&)%,89% ",'(7.)/,'(.2'()*&)%5/6%=&(2"&);%d))%?2*=&()400#%5/'%,89%.#)%)/00%$#7(&'%4*%&))% &G&.$&0%$>%97*%=&(2"#*&%$>5&*"#(%#5% )&#)*#*'#(%$*#")/"&*C%0/"(,.%97*%.#'%"04*%(/:%;% R&((#%$*#")/"&*%4*%(5>*#%#))%$>5&*"#%,89%?2*4'6*#;% % R&%",'(7.)/,'(.2'()&*%(,.%4*%",$$0#6&%)/00% )&#)&*=&(2"%9#'60#*%/%97576(#"%,.%.#)%,89% 6*K8";%X>6&%(1405#%)&#)&*7$$0&5&0(&'%,89%6&% #'6*#%#")/5/)&)&*%(,.%"#'%",$$0#(%)/00%=&(2"&)% 4*%(,8/#0#%?&',.&';%D#'%7.:>(%.&6%(/'#% 54''&*%,89%4)&*%,89%6*/8"&*%)/00(#..#'(;%R&)% 4*%"4'(0,.4((/:)%6*/5'#%#")/5/)&)&*%(,.% =&("*/5(%(,.%'2654'6/:#%?2*%#))%.>%=*#%,89% :&%0/5&)%.&'/':;%b*%./012.4((/:%(K'5/'"&0%4*% 6&)%(5>*)%#))%#5:2*#%97*% ",'(7.)/,'(.2'()*&'%"*/':%)&#)&*=&(2"% $>5&*"#*%./012'%&?)&*(,.%=&(2"#*'#%)*,0/:)5/(% 9#6&%4)/)%,89%6*78"/)%'>:,')/':%45&'%,.%6&% /')&%:>))%$>%)&#)&*%6&'%"5400&';%R4*?2*%4*%6&)% )*,0/:)5/(%.&*%*&0&5#')%#))%14.?2*#% )&#)&**&()#7*#':&*'#(%./012$>5&*"#'%.&6%&))%.>0%.#)%0#:#)%9&..#%,.%.#'%5/00%:>%5/6#*&%.&6%"*/':",'(7.)/,'&'(%./012$>5&*"#';% % -%&G#.&'(7$$(#)(&'%",'()#)&*#(%,8"(>%#))%6&% =&(2"#*&%(,.%",'(7.&*#6&%.&()%"70)7*%,8"(>%/%()2**&%7)()*48"'/':%",'(7.&*#6&%.#)C% 6*K8"%,89%/%5/((%.>'%"046&*%/%(#.=#'6%.&6% )&#)&*=&(2"%,89%#))%",'(7.)/,'('/5>'%5#*% 92:*&%/%(#.=#'6%.&6%=&(2"%$>%f$&*#'% 14.?2*)%.&6%+,0")&#)&*';%% % @"+,)-!(&)+2++'>()%'5"6?#7&*<$'01' 706#?5<$*06'@'*::?#$&"$*63'706#?5<$*06' <"$$%&6#'*6'1*A%'"7$#>' "#! A"B-2)77"!C5'>*-)'!%0&!="-2'!D#)'++%'E! F"'>)7+&.*+:%7"'!#2>!A.,)B%-*+!5'2#)-+2,),!